Vart är jag påväg i livet

Vart tar jag vägen nu, de är lite där jag är i livet nu känns de som. Kan vara lite också för jag inte vet var hösten tar mig med jobb och sånt så de är väll lite undermedveten oro. Men de löser sig alltid har jag fått höra och att stressa genom livet är inte riktigt the way I want it, så ett djup andetag och så tar vi en dag i taget. Jag ska lägg in lite tider i vikariepoolen imorgon om jag känner mig bättre denna sjuka verkar inte vilja lämna familjen Zentio. Jag kollar också resor och vill åka till nya länder varje dag, New York, London, Paris, Australien och en massa mer. Men New York får nog bli till tidig vår igen då jag har lärt mig att jag inte kan vara i städer mitt under sommaren för då får jag någon panik och inte kan äta och gillar inte trånga utrymmen... Detta lärde jag mig verkligen nu i sommar och det var inte roligt när man gick runt i finaste Venedig.

Men jag har nog lite panik när en vänner börjar plugga, flytta till andra städer och själv vet man inte ens vad man vill bli eller ens börjat kolla på vilka utbildningar de finns eller skulle passa mig. Kanske dags att börja kolla på. Men när jag sätter mig i skolbänken känner jag att en känsla av att jag gjort något med mitt liv. Nu känns de mest som jag vart sjukskriven och legat på sjukhus varann dag för att ta prover, eller en oro om "vad är de nu som inte stämmer, måste boka tid för att träffa min läkare". Ett år av sjukhusbesök och sen att jag fått träffa och jobba på det finaste dagiset och med så fina barn har nog varit det som gjort att jag orkat, energin från barnen är så underbar.

Men nu väntar jag på vad som kommer hända nu, eller väntar är ju också fel ord eftersom jag ändå måste ta ett steg mot den riktning jag vill åt. och att jag inte ska vara rädd att spendera pengar är något jag måste bli bättre på, vill jag resa måste jag också vara beredd att spendera.

Så nästa steg i livet är det bara jag som är i kontroll över.

Gillar

Kommentarer