Ångesten

Att flytta hemifrån kan vara något som är så
romantiserat.

Första natten i lägenhet och allt kändes ändå bra, vakna på morgonen och vara helt själv. Jag är en person som älskar att vara själv när jag var ”hemma”, men nu? Inte nog med att bara flytta hemifrån och renoverat en lägenhet så hade jag en sån magsmärta och kunde knappt äta något. Idag vet jag att det är magkatarr men då var de bara ångest. En kyl och frys full med mat och jag kunde knappt gå in i köket utan att få magont.

Hemma hos mamma och jag bara grät, allt var ångest. En känsla jag sällan kommer i kontakt med, men det blev nog mycket av allt den sista tiden. Plugga, renovera och lite sömn och dålig på att äta, stress.

Tanken om att sälja lägenheten och flytta hem till mamma och pappa igen. Att hur kan jag känna såhär alla andra trivs och känner sig hemma direkt?
Idag i efterhand fattar jag så är inte fallet, men något som känns ingen pratar om. Den första tiden; hemsk.

När sängen kom in i lägenheten och allt blev verklighet. Nu ska jag bo här, det här ska bli mitt hem.

Idag två veckor senare så känns de mycket bättre, fortfarande konstigt. Men de gäller att skapa nya rutiner, eller mer ”egna”.

Har Dior på veckodagarna, vilket känns såklart bättre och hjälper nog lite på traven. Äter idag magkatarr tabletter, vilket hjälpte inom två dagar. Idag vill jag bara laga massa mat i mitt fina kök. Bjuda hem kompisar på mat osv.

Det kommer bli bra och det kommer kännas som hemma, kanske inte imorgon men kanske om en vecka.

Gillar

Kommentarer